Befria "sagotanten"

Apropå allt ståhej kring SVT:s juldrama om Selma Lagerlöf och hennes lesbiska förhållande med Sophie Elkan och Valborg Olander.

Jag tror faktiskt inte att de som protesterar, som till exempel Elisabeth Lagerlöf (Selmas brorsons dotter), egentligen har något problem med att Selma porträtteras som lesbisk. Deras problem ligger i att serien ger henne en sexualitet.

Ända sedan hon fick sitt genombrott med Gösta Berlings Saga har Selma satts på en piedestal som hela Sveriges lilla sagotant. Eller som PO Enquist skriver i Expressen; "som en sval, resignerad och vis sibylla". Med ett sådant epitet måste hon avsexualiseras och den enda giltiga synen av henne är som den visa kvinnan som lever för att skriva och skriver för att leva.

Sanningen är ju den att ingen av oss vet om Selma föredrog kvinnor eller män i sängen. Eller om hon var asexuell. Även om hennes korrespondens med kvinnorna i sitt liv ger indicier som tyder på att hon var homosexuell, eller i alla fall bisexuell.

Jag ser SVT:s miniserie som intressant fiktion. Där manusförfattarna har ställt sig frågan: "Tänk om Selma var lesbisk, hur hade de två dagarna vi skildrar hade sett ut?"

Självklart var Selma Lagerlöf först och främst en människa. Och som alla människor var hon mångfacetterad. Där sexualiteten var en liten del av den stora helheten.

I slutändan anser jag ändå att det är egalt om hon var lesbisk eller inte. Hennes böcker blir inte sämre eller bättre av att hon var hetero-, homo, bi- eller asexuell. Selma Lagerlöfs böcker kommer alltid att ha en fast plats i den svenska litteraturens parnass.

Så till alla er som upprörs över SVT:s drama. Slappna av! Slå er ner i favoritfåtöljen och läs en av hennes böcker i stället. Då får ni svaret på varför Selma aldrig kommer att glömmas bort.

Nä, befria vår sagotant från dylika föreställningar och låt henne bara vara Selma Lagerlöf, en av våra främsta författare genom tiderna.

Dagens citat: "Men Jan i Skrolycka var rent häpen över sig själv, som hade kunnat hitta på något så fint som att ta solen till gudmor. Ja, han hade blivit en annan människa i det ögonblicket, då den lilla flickan blev lagd i armarna på honom." (Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf)

"Torarin såg tydligt, att bakom sir Archie smög sig en ung jungfru i sid, grå klädnad, men sir Archie såg henne inte. Då han vände huvudet tillbaka, stod hon orörligt stilla, och sir Archies egen skugga lade sig mörk och bred över henne och dolde henne." (Herr Arnes Penningar av Selma Lagerlöf)